Trafikolyckorna ökar vid körning i vägkorsningar med en rondell i mitten mycket på grund av de oklara regler som finns. Förutom detta håller föraren ofta för hög fart i förhållande till trafiksituationen, har bristande uppmärksamhet och ger ofta tecken/blinka på så sätt att missförstånd uppstår eller helt utelämnar det.
Det är uppenbarligen svårt att komma till rätta med hur tecken/blinkers bör användas så att kraven i god tid och tydlighet uppfylls.
Problemen uppstår speciellt i vägkorsningar som har mer än ett körfält där olika färdmål anges med anvisningar.
Rondellkörning tecken/blinkers
Grundregler för signaler och tecken – utdrag
”När det behövs för att förebygga eller avvärja fara, skall en förare ge ljud- eller ljussignaler eller på något annat lämpligt sätt väcka andra trafikanters uppmärksamhet.
Signaler och tecken får inte ges längre än nödvändigt.”
SFS 1998:1276 3 kap. §64 >>
”När en förare avser att starta från vägkant eller att vända, svänga, byta körfällt eller ändra fordonets placering i sidled på något annat inte oväsentligt sätt skall föraren ge tecken med körriktningsvisaren för att visa sin avsikt.”
”En förare som avser att stanna eller hastigt minska farten skall ge tecken med stopplyktan för att visa sin avsikt.”
SFS 1998:1276 3 kap. §65 >>
”Tecken skall ges i god tid innan den avsedda manövern genomförs och vara väl synligt och otvetydligt. Teckengivningen skall upphöra så snart manövern är avslutad.”
”Även om en förare givit signal eller tecken är han eller hon skyldig att försäkra sig om att den avsedda manövern kan göras utan fara eller
onödigt hinder för någon annan.”
SFS 1998:1276 3 kap. §66 >>
Är det krav på ett högertecken vid färd rakt fram?
Högertecken vid färd rakt fram?
Nej!
Ett högertecken som ges när man kör rakt fram i en cirkulationsplats bidrar ofta till en smidig trafik och är positivt om det sker på rätt sätt men höjer det trafiksäkerheten och kan en sådan handling missförstås?
Om vägkorsningen har en rondell som inte är utmärkt som en cirkulationsplats föreligger det inget krav på att ge tecken till höger när man kör rakt fram.
Ett exempel på hur högertecknet kan missförstås
Exempel: Två fordon framförs i en cirkulationsplats med två markerade körfält som båda har anvisningar som visar rakt fram i färdriktningen.
I cirkulationen slår båda förarna på höger blinkers innan de ska ”lämna” cirkulationen. Kan vi då helt säkra på vad den föraren som befinner sig i det vänstra körfältet ska ta vägen.
Svaret är naturligtvis nej.
Varför kan vi inte vara säkra på att föraren lämnar cirkulationen?
Alltför vanligt är det att föraren i det vänstra körfältet inte har för avsikt att köra rakt fram utan avser att svänga till vänster. Föraren ger dock tecken/blinkers till höger för tidigt inför sitt körfältsbyte.
Risken är uppenbar om de förare som vill köra in i cirkulationen förlitar sig på att föraren som visat högertecknet ska köra ut ur cirkulationen. Den vänstersvängande föraren är oftast omedveten om risken.
Tidsvinst eller trafiksäkerhet?
Risken för en felbedömning är större än den tidsvinst som kan uppstå för de förare som är på väg in i cirkulationen.
På de flesta webbsidor kan man läsa hur viktigt förarna tycker det är ge tecken när man lämnar platsen – anledning – för att de inte ska behöva vänta några tiondelar av en sekund. Är då tidsvinsten viktigare än trafiksäkerheten?
Om tecknet för körfältsbytet vid vänstersväng sker senare blir det endast en bonus för dem som i nästa anslutning vill köra in = smidig trafik och i de flesta fall har dessutom föraren redan bytt körfält.
Uppfyller då högertecknet någon funktion?
Tecken ska ju ske i god tid – i mycket små rondeller har man ibland bara ett par meter kvar innan man lämnar cirkulationen. Vad gör vi i situationer som ovan och hur informerar vi de förare som ger tecken för tidigt eller som ger tecken och byter körfält samtidigt och till vilken nytta fyller då ett högertecken i dessa fall?
cirkulationsplats eller inte blinka är det en förflyttning? >>
Vänstertecken eller inte?
Är det någon nytta med att ett tecken ges till vänster?
Många förare är av den uppfattningen att vänstertecken inte behöver i en cirkulationsplats på grund av att Transportstyrelsens angivna skäl att endast ett val av körriktning.
Men Transportstyrelsen tycks har ”glömt bort” att det finns andra vägkorsningar där endast en färdriktning är tillåten. Ska skyldigheten att ge ett tecken till vänster i dessa vägkorsningar också undantas?
Rätt teckengivning är ju inte bara till för andra bilförare utan hjälper ju även de oskyddade trafikanterna att förstå vart föraren är på väg – medan en utebliven signal i dessa vägkorsningar lätt kan leda till en trafikolycka.
Motsols eller medsols
Vad som förvånar är att många förare tror att om man ger ett tecken till vänster före korsningen så uppfattar de teckengivningen till vänster som att föraren tänker köra medsols i rondellen.
Alltsedan högeromläggningen (1967) har fordonen framförts motsols i cirkulationen. Ett tecken till vänster vid vänstersväng var då en självklarhet. Till en början fanns inte heller någon skyldighet att lämna företräde vilket ofta resulterade i totalstopp.
Då kravet att ge tecken till vänster vid vänstersväng bort 1999 i samband med att de nya reglerna infördes har olika förklaringar till detta har givits under årens lopp. Harmonisering av trafikregler inom EU, men allt vanligare har förklaringarna varit att cirkulationsplatsen är en ”egen väg”, ”särskild väg” och/eller att endast en färdriktning var tillåten.
Är cirkulationsplatsen en vägkorsning?
I vägkorsning med högt trafikflöde d.v.s. antal fordon som vid en bestämd tidpunkt passerar blir allt oftare föremål för en ändring/ombyggnad. Före och under projekteringsarbetet med denna ändring/ombyggnad av en vägkorsning har man att ta ställning till om korsningen ska vara trafikreglerad eller om en ombyggnad till en cirkulationsplats är ett bättre alternativ.
Vid en ombyggnad av den traditionella vägkorsningen till en cirkulationsplats ändras korsningen på så sätt (förenklad beskrivning) att man i dess mitt bygger en rondell och förser korsningen med mer avrundade gatuhörn.
Denna ombyggnad kallas för en cirkulationsplats bara om vägmärkeskombinationen anger detta.
Om vägkorsningen inte förses med vägmärkeskombinationen så är det inte en cirkulationsplats vilket betyder att andra trafikregler gäller där.
År det då någon skillnad före och efter en ombyggnad av vägkorsningen?
Varför kallas resultatet av ombyggnaden för en egen väg?
Korsningarna – kan vara identiska beträffande dess storlek och utformning vilket bekräftades av Vägverkets Generaldirektör som i ett brev 2006 skrev att: ”En cirkulationsplats är ett ställe där vägar möts – den är alltså i sig en vägkorsning – men det finns en rondell i mitten.”
Generaldirektörens fullständiga svar >>
Den uppfattningen stämmer i båda fallen – den påtagliga skillnaden består endast i att vägmärket ”cirkulationsplats” finns uppsatt före korsningen. Att då kalla resultatet för ombyggnaden för en ”särskild väg” är helt obegripligt och har endast som syfte att rättfärdiga kravet på att ett högertecken ska ges vid utfart.
Vad i består skillnaden?
Skillnaden – före och efter – är att man har placerat en rondell i mitten av vägkorsningen och försett den med vägmärket cirkulationsplats.
Det finns även vägkorsningar som har en rondell i mitten men som inte har vägmärket cirkulationsplats uppsatt. Hur ska vi bära oss åt i dessa korsningar.
När och hur ska tecken ges?
Transportstyrelsen anger på sin hemsida att tecken till höger vid utfart ska ges i en cirkulationsplats vid körning rakt fram trots att det inte finns stöd för detta i lagen.
Transportstyrelsen broschyr – ”att köra i cirkulationsplats” >>
Vad säger lagen?
Eftersom att cirkulationsplatsen är en (ombyggd) vägkorsning ska reglerna enligt SFS 1998:1276 3 kap. §65 för hur tecken ska ges följas.
SFS 1998:1276 3 kap. §65 >>
Är reglerna klara och tydliga?
Samma krav på tecken gäller sålunda i alla typer av vägkorsningar och då även i vägkorsningar som har en rondell i mitten – där vägmärket väjningsplikt, kombinerat med påbudsmärket cirkulationstrafik, saknas på de anslutande vägarna.
cirkulationsplats eller vägkorsning >>
Menar myndigheten Transportstyrelsen att vägmärket ”cirkulationstrafik” reglerar att tecken till vänster vid vänstersväng inte behöver ges medan tecken till höger ska ges när cirkulationen lämnas.
Under årens lopp har Vägverket tidigare kommit med dubbla budskap. De olika svar som har lämnats har tyvärr inte bidragit till en säkrare trafik. Följetongen fortsätter med Transportstyrelsen som aktör.
Vad säger nu ansvarig myndighet?
Den ansvariga myndigheten är sedan 1 januari 2009 Transportstyrelsen. Då trafikreglerna fortfarande är oklara borde berörd myndighet skyndsamt åtgärda de brister som finns.
Tyvärr visar myndigheten inget intresse till att vidta de åtgärder om de problem som har upptäckts.
de motsägelsefulla svaren & de obesvarade frågorna >>
Transportstyrelsen har ändrat sig – tecken ska ges vid vänstersväng
Transportstyrelsen meddelade 2011 att tecken ska ges vid vänstersväng i cirkulationsplats.
Behovet om ett vänstertecken vid sväng vänster i cirkulationsplats har diskuterats sedan i början av 2004.
Förklaringen till varför tecken till vänster inte behövde ges i Vägverkets folder ”att köra i cirkulationsplats” är nu att: ”Den visar en mycket stor cirkulationsplats och därför har vänstertecknet vid vänstersväng inte tagits med.
Kravet på ett vänstertecken i normala cirkulationsplatser är därför en överraskning.
Tyvärr har inte Transportstyrelsen inte ändrat något på sin guide 2014-01-25.
läs hela svaret från Transportstyrelsen >>
Denna sidan är ursprungligen skapad av Ernst Donlemar. Sidan är omarbetad av Martin Nilsson för att få en bättre responsivitet på mobiltelefoner. Om någon del av materialet mot förmodan skulle visa sig vara felaktigt beror detta på misstag i omarbetningsprocessen och inte på bristande kunskap från Ernst. Rapportera gärna om ni upptäcker något fel! Vi friskriver oss från eventuella följder felaktigt material kan medföra.