Välkommen!	Svensk trafiksäkerhet - hur kan vi närma oss nollvisionen.	2010-09-03
	Förslag om hur vi kan närma oss nollvisionen och därigenom skapa ett trafiksäkrare samhälle Tillsammans måste vi skapa en trafikkultur som kan föras vidare till nästa generation i en kontinuerlig process som bygger på ett ömsesidigt hänsynstagande, personligt ansvar och omdöme. Vi måste inom en inte alltför avlägsen framtid tillsammans skapa förutsättningar för att trafiksäkerheten ska höjas. Förutom nationell och regional samling så hänger det på dig om vi ska lyckas.	Besök vår blogg! S R S B Swedish Road Safety Blog
Trafiksäkerhet nollvisionen	Öka trafiksäkerheten! Du kan rädda liv! Anmäl en trafikfarlig miljö!	Trafiksäkerhet nollvisionen
	Ge själv förslag på vad du tycker är viktigt för att vi ska kunna närma oss nollvisionen!
Allmän trafikantutbildning	Inför en obligatorisk allmän trafikantutbildning redan i förskolan med tonvikt på ett högt risktänkande. Denna utbildning bör starta redan i förskolan och sedan fortsätta genom grund- och gymnasieskolan. – De trafiksäkerhetsvinster som kan uppnås är uppenbara, oavsett om personen i fråga senare i livet avser att ta körkort eller inte. Diskussioner som påverkar ungdomarna i positiv riktning mot en ansvarsmedveten inställning till omvärlden måste föras kontinuerligt och måste styra trafiksäkerhetsarbetet från ”vaggan till graven”.
Förarprovets utformning	Förarprovets utformning måste förbättras eftersom det styr utbildningen. Med den introduktionsutbildning som trädde i kraft 2006 (med cirka 3 timmar) kan vi inte nå en fördjupning av de teoretiska inslagen, se nedan. Införandet av introduktionsutbildningen har dock en klar fördel gentemot det som gällde tidigare. Däremot säkerhetsställer inte provet den blivande förarens kunskaper då det saknas kontroll över tid hur föraren kommer att uppträda efter provet. Därför bör förarprovsystemet Stefus omprövas då detta, enligt min mening, garanterar att "risktänkandet" hos den blivande föraren i vart fall bibehålls längre och leder till färre trafikolyckor vilket i sin tur leder till att vi kan närma oss nollvisionens mål.
Obligatoriska inslag i utbildningen	I förarutbildningssystemet bör fler obligatoriska inslag än idag ingå. Förarutbildningen måste förbättras och kraven måste höjas för att spara liv. De kvalitativa utbildningsinsatserna och så även de obligatoriska inslagen i förarutbildningen måste ses över. Det måste också ställas samma krav på alla utbildare. Även privata handledare ska uppfylla krav på åtminstone adekvata teoretiska kunskaper.
Inför en kvalitetsutbildning	En satsning på en kvalitativ förarutbildning inom såväl trafikskolebranschen som såväl privat utbildning som bygger på en positiv attitydpåverkan och ett ökat personligt engagemang.
	ABC- utbildning. Speciellt borde detta vara ett krav för den som söker en yrkesmässig behörighet. Det måste anses otillfredsställande om dessa förare undantas, då just dessa förare förmodligen kommer att köra avsevärt fler antal mil på våra vägar och borde därför kunna göra en viktig samhällsinsats vid händelse av trafikolycka.
	Djupare kunskaper om människans begränsade förmåga samt överskattning av den egna körförmågan att klara kritiska situationer måste lyftas fram.
	Riskerna vid användning av alkohol, trötthet, narkotika och andra funktionsnedsättande preparat måste belysas mer. Därför bör människor, som på ett eller annat sätt drabbat/eller drabbats, engageras genom att de får tillfälle att berätta sin historia.
	Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade bör engageras som informatör och ge en verklighetsanknytning om hur en trafikolycka gått till händelseförlopp och konsekvenser.
	Förarprov har avlagts under den ”ljusa årstiden” ska en mörkerkörningskurs genomgås innan prövotiden är till ända.
Regelbunden vidareutbildning	Inför en regelbunden vidareutbildning för körkortsinnehavare. Det finns körkortsinnehavare som tog sitt körkort i tonåren men sedan dess inte kört bil under en lång följd av år. Det finns undersökningar som visar att man redan en kort tid efter sitt körkortsprov har ”glömt” vissa delar av vad man en gång lärt sig. Så visst är det ur trafiksäkerhetspunkt viktigt, förutom att körvanan måste förbättras, om man regelbundet på något sätt måste dokumentera att de nya bestämmelser kommer årligen även finns med i den egna kunskapsbanken. Vad blir det för resultat om den egna riskmedvetenheten är låg, och bristerna i tillämpning av företrädesregler är uppenbara? Möjligheten att föra över ”risktänkandet” till andra som behöver få kunskap om trafikens förrädiska situationer måste anses vara minimal. Därför bör kurser i riskutbildning i trafik förslagsvis vart tionde år snarast införas. Kurserna ska innehålla moment där föraren ges möjligheter att förstå de brister som vi som förare har att förutse att upptäcka de riskmoment som förekommer i trafiken. Aha-upplevelsen i detta moment kan inte uppnås enbart genom de teoretiska inslagen.
Nykterheten vid körning med motordrivet fordon	Inför en nollgräns för intag av alkohol. Att vara helt nykter i trafiken borde vara lika självklart som att vi förväntar oss att piloten inte har alkohol i kroppen, eftersom vi i många situationer i trafiken faktiskt fattar beslut som inte bara rör vårt eget liv utan också andras. Lika självklart är att införandet av alkolås kan påverka trafiksäkerheten positivt bör vi ändå sträva efter att en nollgräns införs. Sverige införde 1999 en nollgräns för narkotikastimulerande ämnen i samband med körning av motordrivna fordon men inte för alkohol. Frågan är när och om våra politiker törs ta beslutet att införa en nollgräns även för alkohol med ett rimligt säkerhetsavdrag. Ett beslut som snart måste tas om vi ska nå nollvisionen.
Tydliga och enhetliga trafikregler	Inför tydliga och enhetliga trafikregler som finner acceptans. Vi behöver tydliga och enhetliga regler som efterföljs bland oss trafikanter men framförallt som ska syfta till att öka trafiksäkerheten på våra vägar. Detta för att trafikolyckor förutom ett mänskligt lidande medför stora kostnader för den enskilde såväl som för samhället.
Inför särskilda trafiksäkerhetsråd	Bilda särskilda trafiksäkerhetsråd redan i förskolan. Det bör, i förskolan bildas särskilda trafiksäkerhetsråd underställda det kommunala trafiksäkerhetsrådet. I dessa råd ska givetvis förutom förskolepersonal, ingå föräldrar och barn/ungdom. Dessa ska arbeta hand i hand vilket kommer att bidra till att konkreta förslag till att förbättringar kan se dagens ljus. Dessa förbättringar ska sedan överlämnas till det kommunala trafiksäkerhetsrådet som kan vidta lämpliga åtgärder. Därigenom skapas en tidig och kontinuerlig attitydpåverkan hos den uppväxande generationen. Det kommunala engagemanget i trafiksäkerhetsfrågor kommer också att öka genom att de inlämnade förslagen redan är förankrade hos de boende.
Haveriundersökningar med redovisning av bakgrunden till olyckan	Haveriundersökningar där bakgrundsorsakerna till trafikolyckan granskas. Haveriundersökningar, har på senare år ansetts som ett viktigt hjälpmedel som kan ge underlag till trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Trafiksäkerhetsarbetet har dock hittills nästan helt koncentrerats på passiv säkerhet d v s åtgärder som inte påverkar sannolikheten för att en trafikolycka ska inträffa utan endast skadans omfattning då trafikolyckan inträffar. I framtiden behövs en redovisning om bakgrundsorsakerna, såsom trafikantens tidigare olycksinblandning, erfarenhet, sinnesstämning, förarens utbildning och kompetens, m.m., till att trafikolyckan har inträffat.
Mer resurser till polisen	Ge polisen mer resurser för att effektivt ta del i trafiksäkerhetsarbetet. Polisen måste få mer resurser så de kan prioritera ett djupare trafiksäkerhetsengagemang. Detta kan ske endast, enligt min mening, genom en ökning av anvisade medel samt att trafikpolisen skiljs från övrig polisiär verksamhet. Övriga poliser bör naturligtvis också få i uppdrag att engagera sig aktivt i trafiksäkerhetsarbetet. En väsentlig ökad synbarhet, bl.a. genom en ökad patrullering är en väl dokumenterad effektiv åtgärd. Fler kontroller av nykterheten, hastigheten och av bältesanvändningen måste utföras.
Inför ett "Klippkort"	Inför ett "klippkort" Flera av EU:s medlemstater har ett liknade system som det danska "klippekortet". Klippkortet infördes den 1 september 2005. Systemet innebär att vissa trafikfarliga överträdelser kommer att - utöver böter - medföra ett klipp. Får du tre klipp inom perioden av tre år blir körkortet indraget. Om du har tagit körkort för personbil eller motorcykel för mindre än tre år sen är reglerna ännu striktare. Då räcker två förseelser inom en period av tre år för att körkortet skall bli indraget. Den här typen av åtgärder har visat sig effektiv när det gäller att öka trafiksäkerheten.	danska klippkortet
Trafiktekniska förbättringar Lösa kompensations- fenomenen	Standarutrustningar i fordon. Nya studier visar att inte alla trafiksäkerhetstekniska förbättringar av våra fordon leder till en höjning av trafiksäkerheten. Hur kan man lösa de kompensationsfenomen som uppstår vid införandet av trafiksäkerhetstekniska förbättringar av våra fordon? Man talar om kompensationsfenomen där vetskapen om att fordonet har vissa trafiksäkerhetstekniska egenskaper gör att föraren sänker sin beredskapsnivå och förlitar sig mer på fordonet. Ett exempel som diskuterats är de larmanordningar som larmar föraren vid trötthet. I vissa fall tenderar föraren att använda sig av trötthetslarmet som en väckarklocka istället för att stanna tidigare och ta en välbehövlig vila.	somna inte mer i bilen videoklipp
Black box - svart låda	Några tekniska lösningar bör nämnas black box, även kallad svart låda som kan avgöra hur föraren agerat före olycksförloppet. Den information som där finns att hämta bör, vid allvarliga trafikolyckor, kunna ingå i en haveriundersökning. På så vis kan det avgöras om föraren själv bidragit till olyckan eller inte. Det är mycket troligt att vetskapen om att ens manövrar dokumenteras och kommer att användas säkert leder till ett ökat ansvarstagande. Förmodligen innebär detta att föraren kör mer lagenligt, och på så vis bidrar till att minska antalet trafikolyckor. Hastighetsbegränsare som hjälper föraren att hålla hastigheten. Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet (ISA) tekniken finnsredan idag. För att få en hög acceptans hos trafikanterna bör ett flexibelt hastighetssystem införas som tar hänsyn till miljö, väglag, vägstandard samt trafikintensitet.
	Avslutning Tillsammans måste vi skapa en trafikkultur som kan föras vidare till nästa generation i en kontinuerlig process som bygger på ett ömsesidigt hänsynstagande, personligt ansvar och omdöme. Vi måste inom en inte alltför avlägsen framtid tillsammans skapa förutsättningar för att trafiksäkerheten ska höjas. Här kommer nationell och regional samling in i bilden Det kan inte accepteras att någon människa ska behöva dö eller bli skadad i trafiken på grund av bristande hänsyn eller vilja från andra trafikanter att följa trafikens spelregler, eller av felaktiga beslut från våra beslutsfattare. Svensk Trafiksäkerhet Ernst Donlemar Publicerad december 2005 Reviderad januari 2006
Fler förslag hur vi kan närma oss nollvisionen	Svensk trafiksäkerhet och det trafiksäkra samhället.	fler förslag för att nå nollvisionen PDF
© Svensk Trafiksäkerhet Får publiceras med angivande av källa Denna sida använder cookies Läs mer Upp